Therese vågade gå emot massan och följa sitt livs syfte
Det är lätt att man följer samhällets oskrivna regler om vad man skall jobba med och framförallt hur. Men sjuksköterskan Therese slets själsligt av att inte få hjälpa människor med hennes kunskaper som själavårdande sjuksköterska, som för det mesta inte klassas som trosenligt.
Hennes drivkraft att våga gå emot massan, lyssna på sin inre röst och följa sitt livs syfte oavsett vad andra tycker om hennes tillvägagångssätt, är väldigt starkt och inspirerande.
Therese Halme
Gör: Egenföretagare – Själavårdande sjuksköterska
Hemsida: www.thereseelisabeth.se
Läs Therese egen historia:
Jag är egenföretagande och jobbar som själavårdande sjuksköterska då jag inte vill arbeta efter vården villkor längre; jag kombinerar traditionell vård och energimedicin.
Jag slits själsligt av att inte få hjälpa på det sätt som jag kan med mina kunskaper som i många fall tyvärr inte klassas som trosenliga.
Och det är så många delar som fått mig dit jag är idag. Jag har hela vägen följt min intuition för nya steg hela tiden.
Så mycket läkemedel som skrivs ut i onödan när det finns bra, djupgående behandling i att medvetandegöra för att förstå vad som skapat symptomen.
Men framför allt handlar det nog om att jag inte vill vara med i den vård som bedrivs kring vår ökade ohälsa där man väljer att inte se människan utan bara symtomen. Så mycket läkemedel som skrivs ut i onödan när det finns bra, djupgående behandling i att medvetandegöra för att förstå vad som skapat symptomen.
Jag arbetar enligt ett helt annat synsätt och det är detta som ger resultat för den enskilde individen. Och nu håller jag även på att skriva en bok där jag tar med mina studier samt visar på nya sätt för sjuksköterskor att arbeta.
Jag hoppas att min resa att stå för en stolt värdegrund och gå emot massan kan inspirera andra att följa sitt livs syfte. Att medvetandegöra varje person är ett stort fokus som jag arbetar efter.
Visio Business frågar Therese:
1. Vad är det som skiljer en traditionell sjuksköterska mot själavårdande sjuksköterska i sin praktik?
Jag som sjuksköterska skiljer egentligen inte särskilt mycket. En sjuksköterska blir skolad till att se hela människan och att arbeta med alla delar av en person, se hälsofaktorer och vad som drar ner hälsofaktorerna.
Men så som den traditionella vården är utformad idag så får den omvårdande rollen att ta hand om allt mindre plats. Vi har inte tid för längre samtal som kanske skulle behövas, att lyssna på patientens egen berättelse om sin sjukdomsbild.
Det är just att ta mig tiden som jag arbetar mycket med som själavårdande sjuksköterska. Jag avsätter betydligt längre tid för varje klient.
I klientens berättelse ser jag sedan vilka faktorer som gynnar hälsan och vilka som drar ner den. Jag arbetar sedan med att stärka det som gynnar så att denna del ska få ta ännu större plats och detta ger en friskare och stärkt individ. Istället för i traditionell vård så fokuserar man på det sjuka.
Det som är allra mest unikt som själavårdande sjuksköterska är att jag tar reda på orsaken och grunden bakom sjukdomen eller smärtan. Klienten vet oftast själv när detta startade och tillsammans kan vi medvetandegöra vad som har skapat sjukdomarna. Vi arbetar mycket med känslosystemet, d.v.s. att negativa och hämmande känslor har skapat en blockering i kroppen t.ex. i form av smärta.
När vi häver den känslomässiga orsaken tar kroppen själv hand om smärtan. Så genom att medvetandegöra det som är i obalans i kroppen, genom att lyssna på kroppens signaler kan kroppen själv faktiskt läka när klienten skapar balans i det som felades.
Det kan t.ex. handla om ett arbete som man vantrivs med, och när man tar mod till sig att ta steget att byta till det man drömmer om, då läker kroppen spontant av sig själv. Denna syn har man ju inte alls i traditionell vård men jag får gång på gång enastående resultat med mina klienter och håller på att sätta samman en studie kring detta.
2. Du nämner att det är så många delar som fått dig dit du är idag. Kan du nämna några delar?
Så svårt att sätta ord på denna fråga. Dels är det att jag vågar, tar mod till mig att göra det jag är totalt livrädd för. Men jag gör det ändå (kommer mer i intuitionen). Jag kan se en röd tråd genom hela mitt liv, jag tror på att varje människa har ett syfte med sitt liv, och jag ser den röda tråden kring dit jag har kommit och allt jag gör för att hjälpa människor idag.
Jag har alltid varit oerhört känslig för andra människors känslor och den ”energi” som varje individ sänder ut. Jag har tydligt kunnat känna hur en människa mår eller vad som felas bakom en fasad som man visar upp för allmänheten.
Jag har alltid varit en person som folk talat med om sina problem, även dem jag inte känner kan efter en kvart öppna upp sig totalt om mycket privata delar i sitt liv.
Så helt naturligt har jag en fallenhet för att få människor att känna sig trygga. Detta är, och har, så klart varit en stor del i mitt arbete.
Människor som jag har träffat genom ”en slump” eller är det verkligen slumpen? Jag kan se att så många möten har lett mig mot detta hela tiden. Dels min familj, pappa var egenföretagare och genom honom har jag sett att arbete ger lön för mödan, mamma som tar hand om barn, mina syskon som lärt mig båda hårda och lite enklare läxor genom livet.
Jag har blivit rustad med egenskaper och känslor som jag har bearbetat och plockat fram som ger mig mer förståelse för hur människan fungerar. Och jag har genom dem förstått hur mycket vi är påverkade av fördomar/föreställningar från vår omgivning. Och detta arbetar jag big time med nu med mina klienter.
Jag hade en lärare jag tyckte mycket om i högstadiet och gymnasiet och hon sa till mig: du har så mycket jävlar anamma i dig så att du kan klara vad du än tar dig för, dem orden har jag ofta återupprepat när det känts tungt. Hon var även den som fick mig att söka till teaterprogrammet på gymnasiet och där fick jag ta fram min lekfullhet och lärde mig massor om gruppdynamik till exempel.
Där träffade jag även en ”vän” som jag lärde mig vad svek innebar senare i livet, och det behövde jag för att förstå den känslan och det inre såret, för att hjälpa andra nu med att bearbeta det.
Jag hade en underbar barnmorska under min andra förlossning, hon fick mig att börja läsa till sjuksköterska och utan all den kunskap som utbildningen och arbetet innebar hade jag inte alls varit där jag är nu. Min chef som jag hade när jag arbetade som sjuksköterska i bemanningsbranschen, han satte mig på utmanande uppdrag och jag lärde mig massor.
Utan honom hade jag heller inte kommit hit, eller kollegan som sa att jag skulle söka jobb hos denna chef hade jag inte arbetat kväll med henne under ett pass i hemsjukvården så hade vi inte diskuterat detta och jag hade troligen varit kvar som kommunsjuksköterska.
Eller att jag halkade in på en annons i en tidning om en vandringresa som jag tyckte lät spännande och väl på hemsidan fanns en resa till Kos där man skulle plocka fram sin inre potential, utan den resan hade jag inte börjat att rasera mina fasader som jag hade skapat och inte träffat min ”själssyster” som arbetar med samma spår som jag fast vi inte visste om det. Nu är vi totalt synkade och kommer fram till samma typ av resultat fast vi pratar med varandra endast några gånger om året då hon bor 36 mil bort.
Det går att dra hur mycket som helst som du förstår… Det är hela min livsresa som har tagit mig hit och att jag har följt min intuition och varit impulsiv nog att göra det.
3. Dagens samhälle har ännu inte helt accepterat att människor följer sin intuition framför rationellt tänkande. Vad var det som gjorde att du ändå vågade lyssna och följa din intuition?
Den är så stark att den inte går att komma ifrån. Försöker jag att ”smita” så blir jag påmind om och om igen tills jag gör det. I början fattade jag nog inte att det handlade om intuition. Jag har bara följt känslan av vad jag själv vill göra. Mina föräldrar har varit väldigt bra med att inte styra våra liv. Vi har fått fritt spelrum att välja det jag själv tycker är viktigt.
Jag vet ju till exempel att många föräldrar inte var helt nöjda med att deras barn läste estetiska programmet på gymnasiet, att det var bortkastad tid men mina föräldrar har aldrig motsatt något jag gör. De stödjer mig helhjärtat men ibland kan de vilja veta mer om valet för att förstå själva bara.
Jag har alltid varit impulsiv och bara kastat mig ut i nya saker, jag har egentligen aldrig tänkt att detta är mod, men det har jag förstått på senare år att alla verkligen inte fungerar så.
Dessutom har min intuition aldrig gjort att rationellt tänkande har försummats, men det är aldrig pengar, saker eller makt som har styrt mig, jag har styrt mig åt glädjen och gjort det som känns rätt för mig. Det har jag nog fått efter min pappa. Han struntar i vad andra tycker och kör sitt race och den egenskapen har jag nog fått efter honom, plus en fruktansvärd envishet.
4. Har du stött på negativt och skeptiskt bemötande i din roll som själavårdande sjuksköterska? Om ja, hur har du hanterat det?
Flera gånger, men faktiskt inte så mycket som jag kanske hade väntat mig. Mina sjuksköterskekolleger är väldigt nyfikna kring vad jag gör, och de förstår detta med känslobiten och att gå till botten med problem.
Jag pratar bara om det när någon frågar, jag vill inte pracka på någon annan ”min tro”. Men många är väldigt nyfikna när jag säger att jag driver företag.
När det är någon som inte trivs med det jag gör märks det väldigt snabbt och då är det ingen idé att försöka förklara djupare. Jag pratar bara om det när någon frågar, jag vill inte pracka på någon annan ”min tro”. Men många är väldigt nyfikna när jag säger att jag driver företag. Och jag har många gånger hamnat i väldigt djupa diskussioner kring känslor och kroppen och det har nästan blivit en föreläsning på vissa arbetsplatser. Det som folk inte riktigt köper är väl den andliga biten i företaget.
Men när jag förklarar att tarotkort är ett bildverktyg för att medvetandegöra tydligare och att det gör att klienten skapar tillit till sina egna kunskaper så märker jag att hjärnan går på högvarv hos vissa.
Jag har kommit så långt i min egen styrka att jag vet att jag gör gott för mina klienter, jag har hjälpt så många att jag bryr mig inte längre vad andra anser om det andliga. När jag möter någon skeptisk så är det helt enkelt ingen idé att försöka bevisa något, så jag släpper ämnet helt enkelt.
Det är en så stor del av oss och symboliserar själen och denna kan vi inte bortse ifrån när vi vårdar. När jag möter någon skeptisk så är det helt enkelt ingen idé att försöka bevisa något, så jag släpper ämnet helt enkelt.
Samtidigt är så många nyfikna och fortsätter att fråga även om de inte greppar helt. Men jag har arbetat jättehårt med min egen inre utveckling för att stå stolt i det jag gör och förklara alla delar. När jag blivit medveten om mina föreställningar jag har haft med mig och bearbetat mina egna känslor så har jag blivit starkare att stå emot.
5. Till sist, vad skulle du ge för tips till någon som är medveten om sin intuition men som ändå inte riktigt vågar följa den?
Det finns bara ett sätt: Trotsa rädslan och kör. Jag har trotsat min så många gånger och varje gång har det öppnat en ny dörr som lett till något större som jag inte kunnat räkna ut med min tanke.
Det som kan vara svårt är att veta vad som är en tanke och vad som är intuition. Intuitionen upprepar sig gång på gång, du får tecken i olika former att du ska följa den och du känner att du blir mer och mer ”åtstramad” när du inte gör det.
Tanken däremot vill ofta ha pengar och erkännande, och detta är inte samma som intuition. Intuitionen är det som ger dig glädje och till slut tjänar ett högre syfte, men vi får aldrig hela pusslet på en gång, utan bara en bit i taget.
Jag tror det är därför många har så svårt att släppa taget om den invanda tryggheten. Så det är bara att ha tillit till att pusselbiten är rätt, när du följer den kommer nästa bit och tillslut har du hela pusslet och förstå var intuitionen ledde dig mot.
Tack Therese, för din inspirerande historia!
Har du också en inspirerande historia som du vill dela med dig av?
Skriv då ett mail till yasmin@visiobusiness.se med ditt namn, din ålder, vad du jobbar med samt din historia. Vi återkommer till dig så snart vi kan.